IMPORTANT: Due to global Microsoft outages caused by CrowdStrike software issues, we are currently experiencing disruptions. We apologize for any inconvenience and appreciate your patience as we work to restore full functionality.
IMPORTANT: Due to global Microsoft outages caused by CrowdStrike software issues, we are currently experiencing disruptions. We apologize for any inconvenience and appreciate your patience as we work to restore full functionality.
Skip to main content
april 16, 2018

Motorstyrning – grundläggande diagnostik

En vanligt förekommande missuppfattning bland bilister är att fordonsdiagnostik är enkelt. Många tror att det bara är fråga om att koppla in ett verktyg som berättar för mekanikern exakt var felet ligger.

Naturligtvis är det inte så lätt! De felkoder som genereras av omborddiagnostiken (OBD) anger bara det allmänna problemområdet. Ytterligare felsökning krävs alltid för att fastställa den specifika orsaken.

Trots detta utgör diagnostiska felkoder en viktig utgångspunkt, och många verktyg kräver felkoder för att en felsökningsprocess ska kunna inledas. Men vad händer om felkoder saknas? Var börjar du då?

Vi tar ett exempel. Ett fem år gammalt fordon, som gått ca 64 000 km, underkändes i avgasprovet, men motorfelindikeringslampan (MIL) hade inte tänts och inga uppenbara körbarhetsproblem förelåg.

När fordonet kopplats till verkstadens avgasmätare visade sig avläsningarna av kolmonoxid (CO) och kolväte (HC) vara högre än maximalt tillåtna gränsvärden, vilket indikerade en fet bränsleblandning. Eftersom detta ofta är ett tecken på feltändning i motorn, för högt bränsletryck eller läckande bränsleinsprutare kontrollerades först antalet feltändningar med hjälp av diagnosutrustning. Därefter kontrollerades lambdasonderna.

Lambdasondsignalen före katalysatorn fluktuerade korrekt inom intervallet 0,2-0,9 V medan lambdasondsignalen efter katalysatorn låg stadigt vid ca 0,4 V. Dessa värden gav ingen anledning till oro och låg gott och väl inom fastställda parametrar. Härnäst mättes bränsletryck och resttryck; än en gång låg samtliga värden inom specificerade gränsvärden. Medan fordonet var kvar på verkstaden kontrollerades även inloppssystemet, som en extra försiktighetsåtgärd för att utesluta potentiella problem i framtiden.

Efter att ha analyserat all data som samlats in och bekräftat avsaknaden av felkoder var nästa steg att undersöka andra potentiella mekaniska fel. Tändstiften togs bort och granskades, men visade inga tecken på slitage. Därefter kontrollerades motorkompressionen, eftersom dålig cylinderkompression kan vara en möjlig orsak till felaktiga avgasutsläpp. Vid kontrollen upptäcktes att samtliga cylindrar producerade ett tryck på ca 130 psi (8,9 bar). Men var testet tillräckligt för att helt utesluta invändiga problem med motorn?

Ett cylinderläckagetest är ett utmärkt sätt att kontrollera om en cylinder sluter tätt och identifiera eventuella problem. Testet utförs medan motorn är avstängd genom att kolven på den cylinder som ska testas ställs i övre dödpunkt. Därefter fylls cylindern med luft, så att eventuellt luftläckage kan mätas.

Ett acceptabelt luftläckage på 5-10% visar att motorn är i väl fungerande skick, men motorn kan fungera bra även vid 10-20%. Ett luftläckage på över 20% visar dock att problemet måste undersökas vidare. Procentandelen luftförlust bör även vara densamma för samtliga cylindrar – om värdet för någon av cylindrarna skiljer sig nämnvärt från de övriga visar detta på ett fel i cylindern.

Bildförklaring: 1. Inloppsventil, 2. Utloppsventil, 3. Cylinderlockspackning, 4. Kolvringar, 5. Vevhusventilationsventil, 6. Lufttillförsel

En vägledning:

  • Om luft läcker in i inloppssystemet ligger felet troligen i inloppsventilen.
  • Om luft läcker in i avgassystemet ligger felet troligen i utloppsventilen.
  • Ett visslande ljud eller luftläckage från vevhusventilationsventilen, oljepåfyllningslocket eller hålet för oljemätstickan innebär vanligtvis att luft läcker ut förbi kolvringarna. Orsaken kan vara slitage på kolvringen eller cylinderväggen.
  • Bubblor i kylvätskan eller kylvätska som sprutar ut ur expansionskärlet kan vara ett tecken på att luft läcker in i kylvätskan förbi cylinderlockspackningen, cylinderlocket eller cylinderväggarna.

I det här fallet visade cylinderläckagetestet att en av cylindrarna hade ett luftläckage på över 60%, medan avläsningen för övriga tre cylindrar visade en luftförlust som låg långt under 20%. När cylindertoppen lossades och togs isär konstaterades att luft hade läckt förbi ventilsätena, vilka slipades in. Som försäkringsåtgärd togs även cylinderkolven bort, och då man såg tydliga tecken på delvis kärvande kolvringar togs dessa bort och ersattes. Efter återmontering kontrollerades avgasutsläppen igen, och fordonet godkändes med samtliga mätvärden gott och väl inom specificerade parametrar.

Dessa enkla, grundläggande tester identifierade ett mekaniskt fel och förhindrade att komponenter byttes ut i onödan. I det här fallet hade mekanikern den expertkunskap som behövdes för att hitta rätt utan att vägledas av felkoder. Tillgång till en korrekt databas – som verifierats av originaltillverkare och åtnjuter förtroende inom branschen – med uppgifter om fordonsproblem och kända reparationslösningar hade dock avsevärt minskat både tid och kostnader för reparationen.

Som alltid är kvaliteten på verkstadens diagnosverktyg avgörande. Utöver verifierade felkoder förser Autodatas diagnosassistent, Hjälp mig, verkstäder med systematisk vägledning under det dagliga felsökningsarbetet. Om lösningen på ett specifikt problem redan har identifierats och testats flaggas denna omedelbart för mekanikern. Om ingen känd lösning för det aktuella problemet finns kan mekanikern använda Autodatas tekniska information för att pröva olika möjligheter och identifiera och åtgärda felet.

Autodatas verkstadsapplikation för professionella verkstadsmekaniker har över tusen olika verifierade felkoder och förklaringar. För att pröva Autodatas diagnosassistent redan idag besöker du staging.mw.autodata-group.com/se.

Abonnera på Autodata

Share this article: